elin har ordet

Ser ni den mörka fläcken precis till vänster vid pennans silerrand? Gah jag hatar att det blir så, speciellt när fläcken hamnar precis i någons ansikte och liknande, något är fel på kameralinsen. Note to self: lämna in kameran FORTAST MÖJLIGT!

Jag har en fullklottrad almanacka. Ordnat kaos. Jag vet precis vad som händer och har olika sätt att markera i efterhand om jag gjort det som står, eller om jag missat eller skjutit upp det. Jag har också en blogg, med iallafall ett inlägg om dagen, oftast siktar jag på fler. Arkivet sträcker sig bak till november 2008, så det är roligt att bläddra tillbaka och minnas. Men lyxigast känns nog ändå att varje kväll sätta sig och reflektera över dagen och skriva ner några rader om vad som hänt i min femårsdagbok vid sängen. Martin brukar få höra något i stil med "Älskling, vet du vad vi gjorde för exakt två år sedan?" Det är mysigt. Och man minns såna där småsaker som man annars aldrig hade tänkt på igen annars. Det är en fantastisk egenskap att kunna vara spontan och ta dagen som den kommer. Men för ett ordningsfreak som jag, så är det bra att man kan få uppskatta att tänka tillbaka fina stunder, medan man planerar in nästa spontana grej i almanackan.

Nu ska jag krypa ner i sängen, och vänta på att en glad Martin kryper ner bredvid efter pubrundan. Sov gott!