elin har ordet

Jag pratar jättemycket när jag har klass. Jag berätta såna där små saker som jag egentligen inte tänker på att jag har sagt, och blir lika förvånad varje gång en elev återberättar och minns mina konstiga egenheter jag vitt och brett berättat om och sedan glömt. Som fina Josefin. Igår kom hon med ett litet paket och sa att hon hittat det och tänkt på mig för att hon minns att jag pratat om det i början av terminen. Drinkparasoll! Jag får aldrig det när jag är ute och svirar, spelar ingen roll att jag faktiskt ber om en drink med ett parasoll i, de tittar på mig, ler lite.. och struntar i det. Fastän jag frågat ifall de har några drinkparasoll, och ja det har de ju. Bah. Nu kan jag ta med mina egna! Suckers! :D


Lite suddig bild. Jag behöver skaffa mig en bättre kamera. Eller kolla upp om jag har Parkinson. Shakie shakie!